Självförtroende och självkänsla: Vad är skillnaden?
När du hör orden självförtroende och självkänsla, vad tänker du på? Kanske föreställer du dig en person som står rakryggad och talar med övertygelse inför en stor publik. Eller kanske tänker du på någon som verkar ha en inre frid och acceptans, oavsett omständigheter. Sanningen är att dessa två begrepp, trots att de ofta blandas ihop, representerar olika aspekter av vår psykologiska konstruktion. Låt oss dyka djupare in i dessa koncept och utforska hur de påverkar ditt liv och välbefinnande.
Artikelns källor
➔-
- Baumeister, R. F., Campbell, J. D., Krueger, J. I., & Vohs, K. D. (2003). Does High Self-Esteem Cause Better Performance, Interpersonal Success, Happiness, or Healthier Lifestyles? Psychological Science in the Public Interest, 4(1), 1–44. https://doi.org/10.1111/1529-1006.01431
-
- Mruk, C. J. (2013). Self-Esteem and Positive Psychology: Research, Theory, and Practice (4th ed.). Springer Publishing Company. https://www.springerpub.com/self-esteem-and-positive-psychology-9780826108982.html
-
- Neff, K. D. (2011). Self-Compassion, Self-Esteem, and Well-Being. Social and Personality Psychology Compass, 5(1), 1–12. https://doi.org/10.1111/j.1751-9004.2010.00330.x
-
- Orth, U., & Robins, R. W. (2014). The Development of Self-Esteem. Current Directions in Psychological Science, 23(5), 381–387. https://doi.org/10.1177/0963721414547414
