Inflation i ADHD-diagnoser eller en bild av verkligheten?
De senaste åren har Sverige sett en markant ökning av ADHD-diagnoser. Detta fenomen har väckt både oro och nyfikenhet hos experter, föräldrar och allmänheten. Är denna ökning ett resultat av bättre diagnostiska metoder och ökad medvetenhet, eller står vi inför en överdiagnostisering? I denna artikel ska vi utforska de olika aspekterna av denna trend och försöka förstå vad som ligger bakom den växande andelen ADHD-diagnoser i Sverige.
Artikelns källor
➔-
- ADHD-center, Stockholm. (2023). ”Fakta om ADHD”. https://www.habilitering.se/kunskap-och-stod/kort-om-funktionsnedsattningar/adhd/
-
- Läkartidningen. (2022). ”ADHD hos flickor” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/02/symtom-diagnostik-och-forlopp-vid-adhd-hos-flickor-och-kvinnor/#:~:text=70%20procent%20flickor%20med%20barndomsdiagnos%20ADHD%20har%20ADHD-problematik,ADHD-symtom%20identifieras%20mindre%20ofta%20av%20l%C3%A4rare%20och%20f%C3%B6r%C3%A4ldrar.
-
- Sayal, K., et al. (2018). ”ADHD in children and young people: prevalence, care pathways, and service provision”. The Lancet Psychiatry, 5(2), 175-186. https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(17)30167-0/fulltext
